Allt om kemikaliehantering

För att kunna bedriva en säker kemikaliehantering krävs kunskap om vilka lagar och regler som ens verksamhet omfattas av samt om de kemiska produkter som man hanterar. En säker kemikaliehantering är en kemikaliehantering där ohälsa eller miljöproblem inte uppstår till följd av hanteringen av kemikalier. Läs mer här nedan om saker som är viktigt att ha kunskap om för att kunna arbeta säkert med kemikalier.

 
EHS home
Kapitel 1

Lagstiftning om kemikaliehantering

För att uppnå säker kemikaliehantering på arbetsplatsen behöver du ha koll på en mängd antal lagar och regler, både inom EU/EES och svensk lagstiftning. Det finns nämligen krav på hur du ska hantera kemiska produkter beroende på företagets roll.

 

New call-to-action

 

REACH-förordningen

I EU-förordningen Reach finns regler om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. Den europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) är ansvarig myndighet för detta. I Reach bestäms också hur säkerhetsdatablad ska utformas. Tillståndsförteckningen och kandidatförteckningen är också delar av Reach.

På kemikalieinspektionens hemsida kan du läsa mer om hur du som tillverkare, importör eller nedströmsanvändare ska agera enligt REACH-förordningen. 

CLP-förordningen 

Du som ska förpacka, märka och klassificera kemiska produkter behöver förhålla dig till reglerna i CLP-förordningen. Förordningen innehåller också regler om att anmäla uppgifter för ämnen och blandningar. Reglerna i CLP-förordningen grundar sig på FN:s globalt harmoniserade system GHS. CLP står för ”Classification, Labelling and Packaging” som betyder klassificering, märkning och förpackning.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)

Vilka regler som gäller för att hantera kemiska riskkällor i arbetsmiljön enligt svensk lagstiftning finns att läsa på arbetsmiljöverkets hemsida och i föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). 

Miljöbalken

Det finns även krav i den svenska miljöbalken på hur du ska hantera dina kemiska produkter, bland annat står det i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll vilken information som ska ingå i en kemikalieförteckning. 

ECHA

Den Europeiska kemikaliemyndigheten är ett EU-organ som utför EU:s kemikalielagstiftning. Syftet med Echa är också att bidra till en väl fungerande marknad, innovation och konkurrenskraft. Läs mer om ECHA här.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen är en svensk tillsynsmyndighet under miljödepartementet. Kemikalieinspektionen ansvarar bland annat för miljökvalitetsmålet giftfri miljö och är en förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter med mera. Läs mer om Kemikalieinspektionen här.

 

Kapitel 2

Rutiner för kemikaliehantering

För en god kemikaliehantering behöver du goda rutiner. Detta är något som ska ingå som en självklarhet i ditt systematiska arbetsmiljöarbete. En säker arbetsmiljö bygger på att du ska veta vilka kemiska produkter som finns på arbetsplatsen, hur de används, riskerna med produkterna och mängden som används. Som arbetsgivare ska du även se till att information om produkterna finns tillgänglig för de som hanterar dem. I säkerhetsdatabladet hittar du information om produktens risker och dess klassificering.

En guide om säker kemikaliehantering finner du här.

Kemikalieförteckning

Syftet med en kemikalieförteckning är att kartlägga vilka kemikalier som hanteras i en verksamhet och om de utgör någon risk. Kemikalieförteckningen fungerar som ett stöd för att bedöma vilka risker för människors hälsa eller miljön som kan uppstå till följd av verksamheten. Alla kemiska produkter som är märkta med faropiktogram och alla luftföroreningar som bildas, till exempel rök, damm och dimma måste förtecknas.

Det finns krav både i egenkontrollförordningen i miljöbalken och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter på att en kemikalieförteckning ska finnas. Arbetsmiljöverkets krav på vad som ska förtecknas skiljer sig åt från kraven i egenkontrollförordningen. För att förteckningarna ska kunna användas på bästa sätt kan det vara bra att samordna dem.

För tillståndspliktiga verksamheter (A- och B-anläggningar enligt miljöbalken) finns särskilda krav på vad förteckningen ska innehålla.

Förteckningen kan antigen finnas i pappersformat eller digitalt, huvudsaken är att samtliga krav på innehåll tillgodoses och att det är möjligt att överblicka vilka kemiska produkter som hanteras samt att det finns fungerande rutiner för att hålla förteckningen uppdaterad. Förteckningen ska också vara lättillgänglig för berörd personal.

Läs mer om kemikalieförteckningNaturvårdsverkets och Arbetsmiljöverkets hemsida.

Säkerhetsdatablad

Ett säkerhetsdatablad, också kallat SDB eller SDS, är ett dokument som ska ge användaren information om eventuella hälso- och miljörisker samt andra egenskaper hos kemiska produkter och blandningar. Formatet för säkerhetsdatabladen definieras i REACH-förordningen, till exempel finns krav på att säkerhetsdatablad ska innehålla 16 obligatoriska avsnitt.

Ansvaret för att upprätta ett säkerhetsdatablad för en kemisk produkt ligger på tillverkaren eller importören. Säkerhetsdatablad ska vara lättlästa och tydliga. De ska vara skrivna på svenska samt innehålla alla uppgifter som är viktiga att veta för att förebygga skador på människor och miljö. De ska också vara anpassade till svenska förhållanden och regelverk.

I vissa fall ska ett exponeringsscenario (ES) bifogas till säkerhetsdatabladet. I exponeringsscenariot ska information lämnas om lämpliga riskhanteringsåtgärder för alla identifierade användningar.

Du kan läsa mer om säkerhetsdatablad på Kemikalieinspektionens hemsida. 

Skyddsblad

Skyddsblad är en förkortad version av säkerhetsdatabladet och innehåller viktig skyddsinformation från det fullständiga säkerhetsdatabladet. På en arbetsplats där man hanterar kemikalier ska det finnas skyddsinformation som innehåller åtgärder vid första hjälpen, vilken skyddsutrustning som ska användas vid hantering och åtgärder vid brand och utsläpp. Med ett skyddsblad har du snabb tillgång till denna information i händelse av en olycka.

Med vårt kemikaliehanteringssystem kan du enkelt få ut skyddsblad för dina kemiska produkter.

Kapitel 3

Riskbedömning av kemikalier

Alla kemiska riskällor som förekommer i verksamheten måste riskbedömas. Riskbedömning innebär att bedöma hur stor risken är för att skadas när man arbetar med exempelvis en kemisk produkt eller andra kemiska riskkällor. Riskbedömningen hjälper dig att identifiera om åtgärder behöver vidtas för att arbetet ska ske på ett säkert sätt.

Riskbedömningen av kemikalier kan delas upp i följande moment:

  1. Identifiera: Identifiera vilka kemiska riskkällor som finns i verksamheten samt vilka farliga situationer som kan uppstå.
  2. Riskbedöm: Värdera risken utifrån hur allvarlig den är.
  3. Åtgärda: Bestäm vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera risken.
  4. Följ upp: Kontrollera att åtgärderna har blivit gjorda och utvärdera om de har fått önskad effekt.

Du kan läsa mer om vilka krav som ställs för riskbedömning av kemikalier i Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). 

Kemiska riskällor

En kemisk riskkälla är något som kan skada hälsan eller orsaka en olycka och där orsaken är kemisk.

Farliga kemiska produkter klassificerade och märkta enligt CLP är ett exempel på kemiska riskkällor. Andra exempel på kemiska riskällor är farliga kemiska ämnen och luftföroreningar som bildas i själva arbetet eller hanteringen, till exempel avgaser, damm, svetsrök, lödrök, förbränningsgaser, kemiska reaktionsprodukter, olika former av damm och dimma eller rök/ångor och heta vätskor.

Läs mer om kemiska riskkällor på Arbetsmiljöverkets hemsida. 

Kapitel 4

Märkning av kemikalier

Kemiska produkter som är klassificerade som farliga ska vara märkta enligt reglerna i CLP-förordningen. CLP står för "Classification, Labelling and Packaging" (klassificering, märkning och förpackning).

Alla farliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med farosymbol samt risk- och skyddsinformation. Farosymboler (faropiktogram) varnar användaren för om det är en hälsofarlig, miljöfarlig, brandfarlig eller explosiv produkt eller en trycksatt gas. Märkningen ska också innehålla text (faro- och skyddsangivelser) som informerar om faran och hur du kan använda produkten säkert.

På EU-nivå ansvarar den europeiska kemikaliemyndigheten Echa för CLP-förordningen. I Sverige är Kemikalieinspektionen ansvarig myndighet för CLP-förordningen.

Du kan läsa mer om märkning av kemiska produkter på Kemikalieinspektionens hemsida.

Särskilt farliga kemikalier

Kemiska produkter räknas som särskilt farliga om de vid klassificering och märkning enligt CLP-förordningen tillhör någon av följande faroklasser och farokategorier:

  • akut toxicitet, farokategori 1, 2 och/eller 3
  • cancerogenitet, mutagenitet i könsceller eller reproduktionstoxicitet, farokategori 1A eller 1B
  • specifik organtoxicitet, enstaka exponering, farokategori 1
  • frätande på huden, farokategori 1A

Alla företag som säljer, eller på annat sätt yrkesmässigt överlåter, särskilt farliga kemiska produkter ska ansöka om tillstånd för yrkesmässig överlåtelse.

Läs mer om tillstånd för särskilt farliga kemiska produkter på Kemikalieinspektionens hemsida. 

CMR-ämnen

CMR står för Cancerframkallande, Mutagena och Reproduktionsstörande ämnen. CMR-ämnen är särskilt farliga och i de flesta fall farliga vare sig man andas in ämnet, får in det via munnen eller via huden. Exponering för CMR-ämnen måste alltid begränsas så mycket det går.

Det finns särskilda krav för CMR-klassade produkter. För att få hantera en CMR-klassad produkt måste bland annat en dokumenterad utredning ha gjorts som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten med en produkt som utgör en mindre risk för ohälsa och olycksfall. 

Arbetsgivaren har också en skyldighet att föra ett register över de arbetstagare som utsatts för exponering av cancerogena och mutagena kemiska produkter. Syftet med registret är att bevara uppgifter om exponering för cancerframkallande och mutagena ämnen för att underlätta utredningar om sjukdomssamband. Registret måste sparas i 40 år. (Kemiska arbetsmiljörisker 2011:19)

Du kan läsa mer om CMR-ämnen på Arbetsmiljöverkets hemsida. 

Produktvalsprincipen

Produktvalsprincipen finns i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen innebär att man så långt som möjligt ska undvika att sälja eller använda produkter och varor som kan befaras medföra risk för människa eller miljö, om de kan ersättas med produkter som antas vara mindre farliga. Produktvalsprincipen gäller i den utsträckning det inte anses orimligt att uppfylla den (rimlighetsavvägning enligt 2 kap. § 7).

Läs mer om produktvalsprincipen (2 kap. § 4) i miljöbalken. 

Kemikalieförvaring

Farliga kemiska produkter ska förvaras på ett sådant sätt att risker för hälsa och miljö förebyggs. Det är viktigt att ta reda på om det innebär en risk att förvara olika ämnen tillsammans, till exempel hur de reagerar med varandra.

För brandfarliga, oxiderande, explosiva kemikalier eller kemikalier som kan avge brandfarlig gas gäller dessutom reglerna om brandfarliga och explosiva varor som finns inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) ansvarsområde. I säkerhetsdatabladet ska det finnas uppgifter om hur det kemiska ämnet eller blandningen ska förvaras.

Du kan läsa mer om reglerna för kemikalieförvaring på Arbetsmiljöverkets hemsida. 

 

New call-to-action

 

Kapitel 5

Kemikaliehantering och skyddsutrustning

Om man hanterar kemikalier kan man behöva skydda sig. Beroende på vilken typ av kemikalier som hanteras kan olika typer av skyddsutrustning behöva användas.

Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning som är lämplig för arbetsuppgiften och som passar de individer som ska använda den. Personlig skyddsutrustning ska alltid vara individuellt anpassad. 

Vid införskaffandet av personlig skyddsutrustning är det viktigt att kontrollera att den är CE-märkt, och därmed uppfyller EU:s säkerhetskrav. Skyddsutrustning ska också alltid användas enligt tillverkarens bruksanvisning, därför är det viktigt att läsa igenom den innan man använder skyddsutrustningen första gången.

Vilken skyddsutrustning som krävs vid hantering av farliga kemiska produkter ska framgå i säkerhetsdatabladet.

Läs mer om skyddsutrustning på Arbetsmiljöverkets hemsida. 

Rapportering till Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen för ett produktregister över kemiska produkter och biotekniska organismer som förts in i Sverige och dess användning. Exempel på information som finns i produktregistret är produkternas funktion, produktionsvolymer, hälso- och miljöfarlighet och användningsområde. Produktregistret används till statistik över Sveriges kemikalieanvändning, för att minska miljö- och hälsorisker samt för att göra inspektioner. Registret innehåller information om över 200 000 kemiska produkter.

En verksamhet som för in anmälningspliktiga produkter till Sverige ska rapportera detta till Kemikalieinspektionens produktregister. Oavsett importmängd ska de anmäla sin verksamhet, och om den årliga volymen per produkt överstiger 100 kg så ska produkterna registreras. Kvantiteterna ska redovisas till kemikalieinspektionen årligen.

Läs mer på kemikalieinspektionens hemsida. 

Anmälan om klassificering och märkning av ämnen till ECHA

För vissa ämnen har EU:s ansvariga myndighet beslutat en klassificering och märkning. Detta heter harmoniserad klassificering och märkning. Det är obligatoriskt att använda sig av dessa klassificeringar. Ämnen som inte har harmoniserad klassificering ska klassificeras av företagen själva och anmälas till klassificerings- och märkningsregistret. Det gäller bland annat ämnen som släpps ut på marknaden och som klassificeras som farliga enligt CLP-förordningen. Du som tillverkar eller importerar farliga ämnen till EU/EES ska rapportera detta till ECHA inom en månad från att ämnet släpptes ut på marknaden. Klassificerings- och märkningsregistret innehåller alltså både ämnen med harmoniserad klassificering samt företagens egna klassificeringar av ämnen.

Läs mer om klassificerings- och märkningsregistret på ECHAs hemsida.

Utbildning inom kemikaliehantering

Det är viktigt att ledning och medarbetare har rätt kunskaper om de kemiska risker som finns på arbetsplatsen och hur de ska hanteras. Det finns en mängd olika utbildningar att tillgå om riskbedömning, kemikaliehantering och annat.

EcoOnline erbjuder årligen utbildning i kemikaliehantering på arbetsplatsen, riskbedömning av kemiska riskkällor och utbildning i våra produkter kopplade till säker kemikaliehantering. 

EcoOnline tillhandahåller också lärandeplattformen Learning Manager. Det är ett lärandeverktyg som innehåller e-kurser på området kemikaliehantering som användare kan få tillgång till när och var de vill. Exempel på kurser som finns är Säkerhetsdatabladets innehåll, Säker kemikaliehantering och Riskbedömning. Läs mer om Learning Manager.

Kemikaliehanteringssystem

Ett kemikaliehanteringssystem är en digital lösning för att hantera sin kemikaliedokumentation. Ett sådant system innehåller funktioner såsom tillgång till säkerhetsdatablad, möjlighet att bygga upp en kemikalieförteckning och att riskbedöma sina kemiska riskkällor.

EcoOnline tillhandahåller produkten Chemical Manager med en databas med säkerhetsdatablad. I Chemical Manager kan du bygga upp din kemikalieförteckning, dokumentera användningen, riskbedöma dina kemikalier, dokumentera substitution samt se till att alla i verksamheten har tillgång till skyddsinformation om era kemikalier.

Läs mer om Chemical Manager här.

New call-to-action