Hygieniska gränsvärden

Utsätts du för kemiska ämnen och luftföroreningar på ditt arbete? Det är du i så fall inte ensam om. Halten av vissa kemiska ämnen kan bli skadlig om den överstiger en viss nivå, något som man vanligen brukar kalla det hygieniska...

Utsätts du för kemiska ämnen och luftföroreningar på ditt arbete? Det är du i så fall inte ensam om. Halten av vissa kemiska ämnen kan bli skadlig om den överstiger en viss nivå, något som man vanligen brukar kalla det hygieniska gränsvärdet. Men var går gränsen för vad som är skadligt, hur mäter man luftföroreningar, och hur håller man sig under det hygieniska gränsvärdet på arbetsplatsen?

I den här artikeln får du mer kunskap om hygieniska gränsvärden för kemikalier, hur det påverkar din och dina kollegors kroppar samt vilka skyldigheter som gäller på din arbetsplats.

Vad är hygieniska gränsvärden?

Det finns massor av kemiska ämnen i luften omkring oss, så även på arbetsplatsen. En del är mer skadliga än andra. Det hygieniska gränsvärdet för ett ämne är den högsta accepterade halten i luften av ämnet. Ansvarig myndighet i Sverige för att ta fram gränsvärden för olika ämnen är Arbetsmiljöverket. I sina föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) listas omkring 500 olika kemiska ämnen.

Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av ämnen. Följande är exempel på olika typer av luftföroreningar:

  • Damm
  • Rök
  • Dimma
  • Gas
  • Ånga

Ett lagkrav att ha koll på luftföroreningar

Hygieniska gränsvärden finns för att se till att luftföroreningar på arbetsplatsen är så låg som möjligt. En luftförorening beskrivs av Arbetsmiljöverket som ”ett ämne eller blandning av ämnen i luft som över en viss halt kan medföra ohälsa”.

Hygieniska gränsvärden gäller luftföroreningar och alltså inandning. När det gäller vätskor kan dessa avge hälsofarliga ångor om de innehåller lättflyktiga ämnen och det är dessa ångor (eller dimma och damm) som det finns gränsvärden för.

Arbetar du exempelvis som frisör utsätts du nog dagligen för kemiska produkter i form av hårspray och färger. Är du hantverkare riskerar du att andas in damm och andra partiklar från olika typer av ytbehandling. De hygieniska gränsvärdena baseras på en sammanvägning av hälsoskadliga effekter och de tekniska och ekonomiska förutsättningar som arbetsplatsen har.

Dessa värden får som utgångspunkt aldrig överskridas och det är dessutom viktigt att alltid försöka hålla halten luftföroreningar på en så låg nivå som möjligt, även när halten håller sig under det hygieniska gränsvärdet.

Olika typer av hygieniska gränsvärden

Det finns olika typer av gränsvärden. Följande kategorier är bra att känna till:

  • Nivågränsvärden
  • Korttidsgränsvärden
  • Biologiska gränsvärden

Nivågränsvärden

Det man vanligen menar med hygieniskt gränsvärde heter egentligen nivågränsvärde. Det är den maximala genomsnittliga halt som det får finnas av ett specifikt ämne i inandningsluften under en åttatimmarsperiod. Det motsvarar en hel arbetsdag. Nivågränsvärden får aldrig överskridas. Läs mer här på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Arbetar du 12-timmarspass så gäller andra gränsvärden, för att det inte ska bli missvisande. Dessa kan räknas ut med en matematisk formel, där gränsvärdet multipliceras med 8/12. Exponeras man för skadliga ämnen under en längre tid kan dess effekt bli större, och man kan behöva sätta in extra skyddande åtgärder.

Korttidsgränsvärden 

För ämnen som är särskilt farliga eller har en direkt effekt, till exempel formaldehyd och väteperoxid, finns det också korttidsgränsvärden. Då är mätperioden endast 15 minuter, och ibland ännu kortare än så, till exempel för ammoniak och akrylsyra. Korttidsgränsvärden kan vara antingen bindande eller endast vägledande.

Biologiska gränsvärden 

De gränsvärden som beskrivits ovan gäller inandningsluft. Biologiska gränsvärden anger istället gränser för hur mycket av ett ämne som får finnas i kroppen. Halter av tungmetaller som bly och kadmium mäts genom analyser av blodet.

HubSpot Video
 
Gränsvärden för särskilt riskabla kemikalier 

Nu ska vi titta närmare på några olika grupper av skadliga kemiska ämnen kemiska grupper, som är vanligt förekommande omkring oss. Hälsofarliga kemikalier som det är extra viktigt att skydda sig mot. En förkortning att känna till är CMR (cancerogena, allergena och reproduktionsstörande)

Cancerframkallande kemikalier 

Effekter av cancerframkallande kemiska ämnen syns inte direkt på kroppen, vilket gör dem extra svåra att hålla koll på. Generellt sett ökar risken med tidsperioden för exponeringen samt halten. Att hålla koll på gränsvärdet är därför mycket viktigt för att minimera risken. En del cancerframkallande kemiska ämnen är helt förbjudna att använda i arbetslivet, medan andra kräver ett särskilt tillstånd.

Allergiframkallande kemikalier 

En stor grupp kemiska ämnen är allergiframkallande, vilket betyder att en exponering för dem kan göra att man utvecklar en allergi. Ofta handlar det om eksem eller astma. Har man väl utvecklat en allergi kan även exponering för mycket låga halter utlösa en kraftig allergisk reaktion. Gränsvärdena för dessa ämnen är därför särskilt låga. 

Reproduktionsstörande kemikalier 

Den här gruppen ämnen stör människans fortplantningsförmåga. De kan sätta sig på mänskliga könsceller och därmed förändra cellens arvsmassa. Ämnena kan även skada ett foster, och det är därför extra viktigt att kvinnor i fertil ålder, särskilt om de är gravida, tar extra hänsyn till vilka kemiska ämnen de utsätter sig för i arbetet.

Läs gärna mer här om hantering av kemikalier och farliga ämnen på din arbetsplats

Ta del av vår guide om utfasning av farliga kemikalier

Så här absorberas kemiska ämnen


Via luften


Det är lätt att tro att kemikalier enbart tas upp via luftvägarna, eftersom man ofta pratar om luftföroreningar. Och det stämmer att vi andas in väldigt många kemiska ämnen. En vanlig partikel som är luftburen är damm, som är ett samlingsnamn för en grupp små partiklar.

Det finns olika typer av gränsvärden för damm, varav två vanliga är inhalerbart och respirabelt damm. Inhalerbart damm är de partiklar som vi andas in genom näsa och mun, medan respirabelt damm är de allra minsta partiklarna som når längst ner i lungorna och därför orsakar störst skada.

Via huden

Vissa kemiska ämnen kan också tas upp via huden, framför allt vätskor och gaser. Lösningsmedel löser upp fettet i huden och möjliggör för andra kemiska ämnen att tränga in i kroppen och kan orsaka skador på andra ställen. Ämnen som lätt tas upp av kroppen via huden har en särskild markering i listan över ämnen med hygieniska gränsvärden.

Mätning av gränsvärden är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet

En viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbete som varje arbetsplats ska implementera, handlar om att undersöka de risker som finns i arbetet. Kemiska risker är en del av detta. Ibland räcker det inte att göra en riskbedömning av de kemikalier som man hanterar i arbetet, utan det krävs att man även mäter nivåerna av ämnena för att kunna bedöma riskerna och sätta in rätt skyddsåtgärder så att man håller sig inom de hygieniska gränsvärdena.

Vid en riskbedömning är det viktigt att ha med följande aspekter i åtanke: 

  • Vilka kemikalier som hanteras på arbetsplatsen.
  • Utsätts arbetstagarna för flera olika kemiska ämnen samtidigt? I så fall kan den totala hälsoskadliga effekten som ämnena har bli större än om man hanterar dem var för sig.
  • Hur stora mängder man hanterar.
  • På vilket sätt hanteringen går till: är arbetet mer fysiskt krävande och om man blir andfådd så ökar mottagligheten för luftburna ämnen.

Vid riskbedömningen är det bra att ta hjälp av säkerhetsdatablad och annan dokumentation som kan ge information om riskerna med användandet. Om man utifrån riskbedömningen inte kan utesluta att de hygieniska gränsvärdena i något fall överskrids ska arbetsgivaren ta hjälp av till exempel företagshälsovården eller annan experthjälp för att planera och genomföra mätningar.

När man mäter kan man antingen utföra en: 

  • exponeringsmätning, som mäter de nivåer som arbetstagarna faktiskt utsätts för och andas in. 
  • emissionsmätning, som mäter nivåerna av ämnen där de släpps ut, som exempelvis vid en maskin.

Det är viktigt att mätningen görs på ett korrekt sätt, så att man verkligen får svar på de frågor man ställer. Mätningarna ska spegla de faktiska halter som arbetstagarna faktiskt utsätts för, eller som maskinerna faktiskt genererar.

På så vis får man ett tillförlitligt resultat och kan se om de hygieniska gränsvärdena överskrids. I slutändan handlar det om att sätta in rätt åtgärder som exempelvis anpassad ventilation och andningsskydd eller annan personlig utrustning, för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

Vanliga frågor om hygieniska gränsvärden

Vad betyder hygieniska gränsvärden? 

Hygieniska gränsvärden är en samling olika maxhalter för olika kemikalier som kan ha en skadlig effekt på oss människor. På i princip alla arbetsplatser hanteras någon form av kemiskt ämne. Överstiger halten i luften gränsvärdet innebär det en hälsorisk enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

 Hur vet jag om jag utsätts för skadliga nivåer av farliga ämnen på min arbetsplats? 

Som en del av arbetsplatsens arbetsmiljöarbete ska riskerna bedömas och eventuella åtgärder sättas in. Det är arbetsgivarens ansvar, som tillsammans med skyddsombud löpande går igenom och utvärderar riskerna. Råder det osäkerhet på om nivåerna av kemiska ämnen är skadliga så ska mätningar göras. Vänd dig till din arbetsgivare eller skyddsombud om du vill veta mer om just er specifika arbetsplats. 

 Vad kan man göra för att minimera riskerna för exponering av farliga kemiska ämnen? 

Farligheten hos kemikalier beror på hur mycket man exponeras för samt i hur lång period. Varje arbetsplats ska ha utarbetade rutiner för hanteringen av de kemiska ämnena som finns där. Det kan handla om att ha på sig speciell skyddsutrustning, eller att man bara får hantera de kemiska ämnena under en kort period eller i särskilda utrymmen.

Det är mycket viktigt att alltid följa de lokala rutinerna och instruktionerna, så att hälsofarliga effekter hålls till absolut minimum. 

Få ett helhetsgrepp på din kemikaliehantering med rätt systemstöd


Relevanta artiklar

| Arbetsmiljö
Jultomtens arbetsmiljöfaror

När tomtens team gör sig redo för den stora natten som väntar är det viktigare än någonsin att vidta alla nödvändiga...

| Arbetsmiljö
Vad är ett tillbud?

Ibland är olyckan framme på arbetsplatsen, medan man andra gånger kan konstatera att det var ”nära ögat”. Situationer...

| Arbetsmiljö
Visselblåsare – vad, vem och varför?

Det finns fortfarande missförhållanden på svenska arbetsplatser, ibland uppenbara för alla på företaget men också dolda...